Att arbeta med klicker betyder inte att hunden får lov att göra precis som den vill. Vi lär hunden att välja "rätt". Vi kan lära hunden vardagsregler, lydnadsmoment, tricks, ja allt som vi kan tänka oss. För att klickerträna så behöver vi förstå inlärningspsykologin som ligger bakom för det är inte själva klickern som är "magisk". Det fungerar endast som en markör. Att ha en klicker i handen gör inte en klickertränare. Jag själv började så och när jag fördjupade mig mer så fann jag en värld som öppnade dörren till att bli markörtränare. När något problem uppstår så gör jag en träningsplan för att komma till rätta med det. Vissa går snabbt att lösa och vissa tar lite längre tid. Att se en hund arbeta och använda sitt huvud istället för att vi går in och styr och ställer, lockar och pockar, är givande och skapar en relation och gemenskap. Att se till att hunden lyckas genom att arbeta med kriterier och få framgång.

Hur vi än vrider och vänder så finns alltid inlärningspsykologin med oss, Pavlov på ena axeln och Skinner på den andra. När den ena är stor så skall den andre vara liten men samtidigt samverkar dom.

För mig är ledarskapsteorier överflödigt. Jag är inte en hund och ingen varg och min hund är ingen människa och ingen varg. Det är skönt att David Mech går ut och säger sig haft fel om tidigare studier om hur vargar lever så att hundar kan få lugn och ro. Det finns inget annat djur som låter sig kuvas och felbandlas såsom våra hundar. Hade vi gjort likadant med en tiger, elefant, späckhuggare, lejon etc. Tror inte det och det är kanske denna fråga vi måste ställa oss varje gång vi står inför ett problem. Se till att det känns bra i huvud, hjärta och mage.